1. EKEN
(3.29)
Jag sitter med ryggen mot en ek.
För mig är det allvar. För dig är det en lek.
2. I EN LÄGENHET I STAN
(5.06)
I en lägenhet i stan sitter någon hela dan
med sin rullgardin som skydd för därinne är hon trygg.
Hon har länge trott sig må lite bättre då och då
men när spegeln kommer fram ser hon att hon inte kan.
På sin väg till hemmets borg bär hon maten i sin korg
för att äta i sitt bo där hon tror att hon får ro.
Hur kan drömmar sätta stopp för en sista gnutta hopp?
Jo, för när en dröm blir sann ser hon att hon inte kan
Om hon vill visa dig sin skog får du visa själen som en gång dog.
Om hon vill visa dig vart hon går får du visa henne hur hon mår.
Om jag så väntade i flera tusen år så hade ingenting blivit som förut.
Allting är borta som vi kallade igår och ingenting kan bli som det har varit.
Svara mig och svara mig och svara mig och svara mig!
Varför får jag aldrig något svar?
Om jag så väntade från vinter till en vår på ett liv som kunde vara så mycket mer.
När en lägenhet blir kall och man fryser överallt.
Inga vänner knackar på. Har sen längesen fått gå.
Cigarettens tysta glöd kan man värma sig vid nöd.
Under fläkten Gula blend som från himmelen nån sänt.
Alla broar som hon bränt och ett liv som en gång hänt.
Nu tycks allting stannat av. Hennes egen glöd blev svag.
Några broar brunnit ner sen har tiden varit ur led.
Nu har röken tagit fyr. In i dimman som hon flyr.
Det var som häromdagen. Jag fick så ont i magen av att vänta på bänken vid din stängda dörr. Solen på sandlådans kvarglömda lekar. Lekar som lekts av andra barn någon annan dag. Jag ropar genom brevinkastet och ringer på dörren. Kom ut, här väntar livet. På andra sidan en stängd dörr finns alltid någon som väntar.
Om jag så väntade...
Om jag kunde få ett svar från dig. Kan du ge ett svar till mig?
3. NÄR KATTER DÖR
(3.57)
När katter dör kan det kännas som att allting blivit förstört.
När katter dör. Alla pälsar som man älskat och berört.
Hej då alla mina vänner som jag kanske aldrig kände men som ändå värmde stolen, sönderklöst i sken av solen.
Hej på allt vi vill bevara men som inte kan förklaras. Sånt vi inte kan beskriva; katter kan ej återlivas.
När katter gått från en tröskel där en tvekan förut stått.
När så ett bo blir allt mindre av ett hem när dom fått ro.
Alla rum är fulla av allehanda pryl. Ändå känns dom tomma när katter bortåt styr.
Hjärtan svämmar över när matskålarna töms. Man önskar sig ett minne där katter inte glöms.
Hej då alla mina vänner…
Hej då Murre. Hej då Missan. Hej då Tussi. Hej då Fia. Hej då Pelle. Hej då Smulan. Hej då Ida. Hej då Rune.
Ropen på hjälp i trädgårdens vårskrud. Vintern kom så plötsligt. Jag hjälpte dig så gärna. Nu har ropen tystnat och jag står stum på trappen. Jag stirrar på din sista plats. Där kan tassavtrycken ännu skönjas.
(Runes jam).
4. VANLIGA MÄNNISKOR
(4.36)
Vanliga människor går ut med hunden varje dag.
Vanliga människor röstade på Hitler när det begavs.
Vanliga människor talar om klimatets katastrof.
Vanliga människor reser till Thailand varje år.
Vanliga människor målar sitt hem i grått och beiget.
Vanliga människor tycker att våldspornografi är fräscht.
Vanliga människor klipper gräs & håller ogräset borta.
Vanliga människor kallar främlingar för råttor.
Vanliga människor skulle gått i terapi.
Vanliga människor botoxade sig till ett bättre liv.
Vanliga människor sprider hat på world wide webb.
Vanliga människor ligger på valdan kvar i sin bädd.
Jag sökte mig till vanlighetens bestiala tider.
Vanligt att ett särlingsskap betyder att man lider.
Allting ville kväva mig till ingenting alls.
Utan mina styrkor hade jag varit på fall.
Ovanligt det är men kan jag visa vem jag är nu.
Du som söker hindra mig du tror nog att du är gud.
Bevara mig från synden den att ljuga om mitt jag.
Även om jag vissa dagar verkar lite vag.
Vanliga människor vill att bussen skall gå.
Vanliga människor tar nog bilen hem ändå.
5. SPEGELNEURONER
(1.51)
Mina spegelneuroner har aldrig speglat särskilt bra
i en värld där våra speglingar är det bästa som vi har.
Mina händer är så kalla och mitt blod frusit till is.
Att få leva på den blå planeten blåser kallt på något vis.
Alla speglar som jag krossat. Illusioner av en person.
Utan speglarna som knyter samman kan vi inte finna ro.
Och vi söker. Vi försöker.
6. INTE SKADA
(4.28)
(Gitarr och sångmix av Simon Lundin)
Utanför mitt fönster som är ett tunt membran
pågår det ett annat liv i staden.
Jag ser på dina blickar hur du ensam äger stan,
men ensamhet kan närsomhelst förloras.
Jag kan inte få dig att känna just det som
jag känner bakom fönstret du stängde till en gång.
Jag kan inte älska när allt jag får är hat.
Jag vill bara sova när du tror att jag är lat.
Broder. Broder. Jag skall inte skada dig inatt.
Utanför är livet en självklarhet för dig.
Du samlar dina slagverk på gatan framför mig.
Du demonstrerar sönder det jag trodde vi byggt upp.
Maktfullkomligheten bör synas under lupp.
Kanske är vi långt mer lika än du alls kan tro.
Kanske är ditt fönster gläntat till ett annat bo.
Jag kan inte överföra något alls på dig.
De vapen du byggt upp är kalibrerade på mig.
Broder. Broder…
Ibland kan jag ana att sanningen är långt mycket närmre ändå.
Även om lögnernas tid är här vill jag så gärna förstå.
Broder. Broder…
7. SÄRLINGAR
(4.51)
(Gitarr av Daniel Lindström Ortiz. Sång av Thomaz Ransmyr)
Jag har inte någon tid att ta din skit. Tiden den är utstakad men rik.
Jag tar min egen styrka i min hand och önskar att du gjorde likadant.
Att få känna att ens tanke är ens egen som inte påverkats av andras skeva bild.
Av kraven som dom hört från alla andra som förmanat dom att ändra på sitt sätt.
Vi begraver nu den arvsynd som aldrig nånsin varit rätt.
Vi är särlingar vi. Vi är särlingar vi.
Vi är särlingar vi. Något annat än ni.
Allting annat går bort för att livet är kort.
Jag har ingenting att tappa längre. De svar du sökte men som aldrig hände.
Ge dig av med alla dina bördor inte mitt ansvar ge mig din lärdom.
Alla dessa beiga svennar gillar sitt rosé. Köper nåt vin där kändisar ler.
För att sedan gå berserk och banka skiten ur sin fru. Beväpnade män bör sitta i bur. Buren som dom skapat men sen gärna ger till andra. Hur fan skall man orka vandra och vandra när all den energi man samlat går till ett försvar? Jag önskar vi kunde fucka upp får jantelag. Fucka upp vår jantelag.
Att få känna att ens tanke är ens egen…
Vi är särlingar vi…
En gång fick vi höra att det var något fel på oss.
Men av alla dessa ord blev vi bra på att slåss.
8. FYLLEFADERN
(5.09)
(Saxofon av Thomas Eidrup. Sång av Matilda Roth)
Och jag undrar vem som sa det, att man bara tiger still,
när som trycket över bröstet. Att skrika är allt vad man vill.
Fyllefaderns enda tro är den som i flaskan bor.
Fyller upp de största glas. Skålar in ett underbart.
Andra runtom glasets kant ser en flodhäst hemma.
Snubblandes kring vad är sant. Blir till ett dilemma.
Fyllefadern nyktrar till är det enda som jag vill.
Alla ni som lade kavel över tystad barnamun.
Till er sänder jag ett varnande argt ord på vägen;
en sådant tystnad får ej rum.
Fyllefaderns religion börjar ta sig ilsken ton.
Snubblar, trillar kring just där bland allt pynt som putsats här.
Nu faller fasadens färg. Bakom är det ruttet.
Ingenting kan leva där alkoholen suttit.
Fyllefaderns enda mål är att tvinga fram en skål.
Och jag förstår att det är en arvsynd som vi sänder vidare,
men här vill jag verkligen sätta stopp.
Och jag förstår att du bär en sårbarhet inom dig,
men jag vill bara kunna känna hopp.
Fyllefaderns favorit tiger still i hemlighet.
Låtsas att allt är okej men vill bara säga nej.
Här ett budskap till igår; inget går att dölja.
Rycker plåstret av ett sår som jag tvingats följa.
Fyllefadern tiger stumt. Inser nog att det var dumt.
Fyllefadern. Ont i magen. Fyllefadern. Han som var det.
9. NÄR JAG VAKNAT TILL EN HELT NY DAG
(3.52)
(Gitarr av Daniel Lindström Ortiz)
När jag vaknat till en helt ny dag har jag skaffat mig ett annat jag
som jag köpte mig på realisationen.
Ändå faller alla bomber ner och det verkar som att dom blir fler.
På radion talar man om slut på civilisationen.
Tar en titt på min klocka. Tiden går och jag kämpar mot gråa hår.
Fastän natten är mycket mörkare än förut.
Om jag fyller min mun med enkom strunt kommer framgången till mitt hus.
Den jag gapade för är inte säkert min vän.
När jag vaknat till en helt ny dag och jag känner mig en aning svag
finns det piller som tar bort allting jag känner.
När som vapenindustrin är stark ligger döda människor överallt,
men jag bryr mig inte ens om mina vänner.
Eller tar jag då mina pengar och går någonstans där jag tjänar mer
för att sedan bara såra ännu fler.
Nu tar jag morgonbussen in till stan, och dom säger att jag nog blir van
vid en tid som aldrig helt varit min egen.
För att vänja sig vid världens brott, köpa bilar och att leva flott,
kräver nog att man kan orka va förtegen.
Tar en titt på min klocka. Den var dyr medan tiden däri blott flyr
från de skuggor som världens krigar kastat på oss.
Om jag fyller min mun med enkom strunt på den platsen som givits mig,
får jag svara med demokratiens rungande nej?
När jag vaknat till en helt ny dag har jag skaffat mig ett annat jag
som jag köpte mig på realisationen.
Och jag hoppas att jag hittar hem när som rean börjar bli ett skämt,
när jag sålt mig själv för futtiga miljonen.
Fånga dagen, det var vad dom sa. Den enda gången häromkring är jag.
När jag vaknat till en helt ny dag…
10. OFFRET
(5.13)
(Gitarr av Daniel Lindström Ortiz)
Jag offrade min vän och min vänskap för att stilla mitt förfärliga begär.
Förlåt mig denna sena höstdag. Jag vet inte längre vem jag är.
Dina ögon sliter mig itu, och enda sen du sa mitt namn är mina tankar bara du du du. Är mina tankar bara du du du.
Ett adjö är inte ett stormande hav utan en promenad i ett öländskt regn.
Droppen som får det att rinna över är tåren som blöter min tomma säng.
Men inom mig känns den tåren som en virvlande orkan.
Så vilsen man kan vara i sin egen ocean.
Förlåt mig för mitt offer. Om jag sårat dig och andra.
I slutändan är det kanske så att man ensam måste vandra.
Ett riff för mycket och fingrar kan gå av. Mitt hjärtas tunna strängar spelar inte särskilt bra En egensinnigt oharmonisk melodi tycks fylla hela Borgholm i tid och otid.
Beställda ackord som nyss fick ta sig in stör min glömskas sömn med mardrömmen som bara är min min min. Som bara är min min min.
Jag drömmer om dig ofta, borta i en dimma. En dimma som lagts över förmågan att minnas. Vid minnet av dina ögon grunda och djupa skulle denna känslovarelse genast stupa.
Det vore så bekvämt att slippa känna allt det här, men det är väl som dom säger;
att man lever och man lär. Att man lever och man lär.
Förlåt mig för mitt offer…
Förlåt mig!
11. FOTOGRAFIERNA PÅ MORMORS SEKRETÄR
(4.48)
Fotografierna på mormors sekretär. Rader på rader av tandrader där.
Systrar och bröder, mödrar och barn. Leendes mot lådkameror, kompaktkameror, digitalkameror.
Här fälles träden till marken var dag som skymde någons havsutsikt, strålande klar. Rötter slits av medan husen byggs på. När framtiden kommer får dåtiden gå.
Här är allt beständigt. Vårt träd får aldrig dö, fast gulnade tapeter minner om vår nöd. Här är allt som varit en viskning i en vind som inte längre hörs då lövverk inte finns.
När solen reser sig upp ur dalen är din dag på väg mot sitt slut.
I det solblekta sovrummet med blommig tapet sitter du vänd mot det öppna fönstret.
Fångar strålarnas löften med öppet frågande mun. I ljuset tappar allt sina konturer. Badande ställer du frågorna igen och igen och igen tills dess svar blir en fixerad punkt att vila ögonen på. Du går in i det smärtsamma ljuset. Upplöst och förenad försvinner du ut genom fönstret.
Mormors sekretär den står fortfarande pall. Förändringens vindar dom blåser så kallt. Borrandes ner i trägolvets slutade. Sover och drömmer om allting som var.
Här är allt beständigt…
Fotografierna på mormors sekretär…
12. TA INTE MIN ENERGI
(1.36)
Ta inte min energi. Det låter du bli.
Ta inte det som är mitt. Kan aldrig bli ditt.
Jag har förändrats. Jag har förändrats. Jag har förändrats. Jag har förändrats.
Ta inte min energi…